annonser
annonser
2010-08-19
KI, UU och SU på topp 100
Shanghai-universitetets rankning av världens universitet presenterades för en vecka sedan, och Sveriges tre högst rankade universitet, Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Stockholms universitet, hamnar på topp 100. KTH och Chalmers i gruppen 201-300. Högst på årets lista hamnar som vanligt Harvard med oslagbara 100 poäng av 100 möjliga.
Källa: www.arwu.org
2010-08-11
Bilarna blir snålare
När det gäller utsläpp av fossil koldioxid - det som skapar klimatproblemet - är Sverige ett av de länder som har absolut lägst utsläpp från nya bilar, eftersom vi har en hög andel nyregistrerade bilar som är anpassade för ickefossila drivmedel, främst etanol och biogas. Den officiella mätmetoden tar inte hänsyn till om drivmedlen är fossila eller förnybara. Däremot speglar mätvärdet utvecklingen av bränsleförbrukningen. Det officiella värdet för koldioxidutsläpp sjönk från 169 gram/km första halvåret 2009 till 158 gram/km samma period i år. Det verkliga värdet var oförändrat 134 gram/km.
Källa: Bil Sweden
2010-08-09
Magnetiskt nanopapper
Forskare vid KTH, Wallenberg Wood Science Center (WWSC) och SU har lyckats skapa magnetiska nanopartiklar i superstarkt nanopapper. Det nya nanopapperet är extremt lätt, starkt och böjbart och kan bland annat användas för att hindra sedelförfalskning, och för att filtrera bort metallpartiklar.
2010-08-09
"Vac from the Sea"
Plastavfall i haven är ett globalt problem. I Stilla havet finns världens största ansamlingar av plastskräp, och i Bohusläns skärgård flyter fem tusen kubikmeter iland varje år. Electrolux tänker samla in plast från världshaven och göra ett antal dammsugare av det insamlade materialet. Initiativet kallas ”Vac from the Sea” och syftar till att öka medvetenheten om problemet.
– Trots de enorma mängderna plastavfall i haven har vi svårt att få fram tillräckliga volymer återvunnen plast för att möta efterfrågan på miljövänliga dammsugare, säger Cecilia Nord på Electrolux. Källa: Electrolux
2010-06-29
FoU intresserar fler än fotboll
Européerna är mer intresserade av nyheter inom teknik och naturvetenskap än av sportresultaten, hävdar EUs kommissionär för forskning och utveckling, Maire Geoghegan-Quinn.
Undersökningen omfattar trettio tusen personer i de 27 EU-länderna plus Island, Norge, Schweiz, Kroatien och Turkiet. Över 80 procent är intresserade, eller mycket intresserade, av nyheter inom teknik och naturvetenskap, medan endast 65 procent är intresserade av senaste nytt om sportevenemang.
Källa: Ny Teknik

2010-06-16
Ros och ris till 2008 års Linnémiljöer
De flesta forskarmiljöerna lever väl upp till målsättningarna. Fyra Linnémiljöer har lyckats exceptionellt bra och får ökat stöd. Det är resultatet av den utvärdering som en internationell expertpanel gjort av de forskarmiljöer som fick stöd i den andra omgången av Linnéstödet. Panelen har granskat forskarmiljöernas organisation, samarbete och ledarskap.
Källa: Vetenskapsrådet
2010-06-02
15 miljoner till forskning om halogener i läkemedel
Många av våra vanligaste läkemedel innehåller halogener, men dess effekter är fortfarande bristfälligt utforskade.
Forskare vid Göteborgs universitet får nu 15 miljoner kronor av EU för att studera hur halogener kan användas för att skräddarsy framtidens läkemedel. Källa: Göteborgs universitet 2010-06-02
Skolan gör oss intelligenta
Antalet år man gått i skola betyder dubbelt så mycket som antalet levnadsår för elevers intellektuella förmåga. En ny studie från Högskolan Väst bekräftar tidigare forskning. Begåvning är inte något en gång för alla givet. Den växer kraftigt i skolan. Källa: Högskolan Väst
2010-05-27
Ny rektor i Umeå
Lena Gustafsson har av regeringen idag anställts som rektor för Umeå universitet. Hon är vice generaldirektör för Vinnova och professor i bioteknologi vid Chalmers. Anställningen avser perioden 1 juli 2010 till 30 juni 2016.
Källa: Utbildningsdepartementet
2010-05-19
Narkotikatest via utandningsluften
Forskare vid Karolinska Institutet presenterar i en studie en ny teknik som för första gången möjliggör drogtestning genom utandningsprov. I studien deltog personer som fått akutsjukvård efter överdos av amfetamin. I samtliga fall kunde forskarna påvisa spår av amfetamin och metamfetamin i utandningsluften. Källa: Karolinska Institutet
2010-05-17
Mycket slump ger säkrare
statistiska undersökningar
Anton Grafström, Umeå universitet, har i sin avhandling utvärderat och förbättrat urvalsmetoder för statistiska undersökningar. Han visar bland annat att det går att uppnå en bra och stabil uppskattning genom att använda en urvalsmetod som innehåller mycket slump. Då minskar också risken att få ett felaktigt resultat.
2010-05-06
Ödlor utmanar synen på hur nya arter bildas
Förutsättningarna för att nya djurarter ska bildas borde vara större då populationer är geografiskt åtskilda än om de lever sida vid sida. Ödlor på den västindiska ön Martinique visar att så inte är fallet. Resultaten förvånar forskarvärlden.

2010-04-27
Ny teknik hjälper
synskadade att ”se känslor”
Utan synförmåga är det omöjligt att tolka ansiktsuttryck, eller? Inte längre. Shafiq ur Réhman, presenterar i sin doktorsavhandling en ny teknik – en punktskrift för känslor.
– Den ger nya möjligheter till social interaktion för synskadade, säger han.
Läs mer >>

2010-04-14
Ny ständig sekreterare i KVA
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat välja professor Staffan Normark till ny ständig sekreterare från 1 juli 2010. Han efterträder Gunnar Öquist som suttit på posten sedan 2003.
– Akademiens beslut att välja mig var helt oväntat men är såklart väldigt trevligt, säger en glad Staffan Normark.
Han är professor i medicinsk mikrobiologi vid Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet. Staffan Normarks forskning har genom åren kretsat kring bakteriers sjukdomsframkallande egenskaper, särskilt bakterierna E.coli, Helicobacter pylori (”magsårsbakterien”), gonokocker och salmonella. På senare år har han främst inriktat sig på pneumokockbakterien, som genom lunginflammation orsakar mellan en och två miljoner dödsfall per år globalt sett. Han har sedan 1970-talet gjort pionjärarbeten inom både genteknik och molekylärbiologi i Sverige.
2010-04-14
Superbakterie dubblar vätgasproduktionen
Vätgas används idag främst för att framställa kemikalier, men spås en blomstrande framtid som drivmedel i bilar i kombination med bränsleceller. För att tillverka vätgas på ett klimatneutralt sätt tillsätter man bakterier till skogs- eller hushållsavfall, ungefär som man producerar biogas. Ett problem med det här tillverkningssättet idag är att det ger lågt vätgasutbyte. Nu har forskare för första gången studerat en nyupptäckt bakterie som ger dubbelt så mycket vätgas jämfört med dagens bakterier.
Källa: Lunds universitet
2010-04-13
Samverkan för hållbar framställning av mjukpapper
Karlstads universitet får, tillsammans med Metso, Södra och Metsä Tissue, drygt 2,5 miljoner från KK-stiftelsen för att starta ett forskningsprojekt som ska energieffektivisera produktion av mjukpapper. Målet är att hitta nya sätt att behandla fibrer så att energiåtgången minskas kraftigt. Idag är torkningsprocessen den mest energikrävande delen i pappersframställningen. Kan man minska mängden vatten tidigare i processen (vid pressning) så kommer det att gå åt mindre energi för att torka pappret. Det medför minskade kostnader för tillverkarna och är positivt för miljön. Källa: Karlstads universitet
2010-04-06
Omedveten inlärning använder gamla delar av hjärnan
En ny studie från Karolinska Institutet ger belägg för att grundläggande inlärningssystem hos människa använder områden i hjärnan som också har motsvarigheter hos de mest primitiva ryggradsdjuren, så som vissa fiskar, kräl- och groddjur. Forskarna har bland annat studerat en av de evolutionärt äldsta delarna av hjärnan, limbiska striatum, och förmågan att lära sig rörelser medvetet och omedvetet, genom upprepning.
Läs mer >>

2010-03-25
De flesta galaxer syns inte
Astronomer har länge vetat att mycket av det ljus som skulle kunna ses från universums mest avlägsna galaxer aldrig når fram till deras teleskop. Tack vare extremt djupa observationer med två av de fyra 8,2-meters jätteteleskopen som utgör ESO:s observatorium VLT (Very Large Telescope), samt ett unikt specialgjort filter, har astronomer nu kunnat fastställa hur pass stort bortfallet är. Det överraskande resultatet är att bland de galaxer vars ljus tar tio miljarder år att nå oss är det en stor andel, så mycket som nittio procent, som inte alls går att upptäcka. Kartläggningen har också avslöjat några av de ljussvagaste galaxerna som någonsin uppmätts.
Källa: ESO
2010-03-22
Sveriges deltagande i EU-programmen
Sverige har fått tillbaka närmare fyra miljarder kronor under de två första åren av EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling, FP7. Det är en ökning jämfört med det tidigare ramprogrammet FP6. Bäst på att söka ramprogrampengar är Karolinska Institutet och Volvo Technology AB. Innan ramprogrammets slut 2013, finns nu totalt 400 miljarder kronor kvar för europeiska forskningsprojekt. Detta är fyra gånger mer än Sveriges årliga FoU-satsning. Källa: Vinnova
2010-03-16
Nya dörrar öppnas i Alzheimer-forskningen
Forskare från SLU och universitetet i Cambridge beskriver hur en ny molekyl kan förhindra att ett giftigt protein som anses orsaka Alzheimers sjukdom ansamlas i hjärnan.
Forskarna har i laboratorietest funnit att molekylen inte bara förhindrar proteinet från att bilda giftiga klumpar och så kallade amyloida plack utan att det också kan vända processen. Genom att använda bananflugor (Drosophila) som burit på Alzheimer har man kunnat visa att samma molekyl effektivt ”botar” insekter från sjukdomen. Källa: SLU
2010-03-15
Muskelcellerna styr fettupptaget
En ny studie från Karolinska Institutet visar att blodkärlen i hjärtat och musklerna kan reglera upptaget av fettsyror som vi får genom kosten. Forskarna bakom studien har även identifierat på vilket sätt regleringen styrs av muskelcellerna själva. Resultaten öppnar för nya sätt att behandla sjukliga fettansamlingar i musklerna som i sin tur ökar risken för vuxendiabetes och hjärt- kärlsjukdom. Källa: Karolinska Institutet
2010-03-12
Fysiker mot havstulpaner
Den vanligaste metoden att undvika påväxt på båtbottnar är att använda giftiga bottenfärger. Den mest effektiva substansen har varit tributyltenn (TBT), som numera är totalförbjuden. Men hittills har inga riktigt bra ersättningar för giftfärgerna tagits fram.
– Vår strategi är i stället att designa ytor där havstulpanlarvens klister inte fastnar, säger Tobias Ekblad, doktorand i molekylär fysik. Det är kemin som avgör om larverna gillar en yta eller inte och Tobias Ekblad har utvecklat en metod att täcka ett material med tunna lager av en vatteninnehållande gel, hydrogel, som testats med olika kemisk sammansättning. Till exempel har beläggningar som innehåller polymeren polyetylenglykol (PEG) visat mycket goda resultat. Källa: Linköpings universitet
2010-03-10
Evolutionen kan vara snabb
Evolutionen kan gå mycket snabbare än vad man länge har trott. Det visar Magnus Karlsson, doktorand vid Linnéuniversitetet i Kalmar i sin avhandling, som handlar om genernas och miljöns inverkan på torngräshoppors färgmönster. I nyligen brända områden är en mycket hög andel av gräshopporna svarta. I icke eldhärjade områden är däremot den svarta färgvarianten ovanlig. Dessutom förändras andelen svarta gräshoppor mycket fort mellan generationer i de brända områdena. Magnus Karlsson presenterar data som visar att torngräshoppornas färg förändras genom naturligt urval. Källa: Linnéuniversitetet
2010-03-09
Snart kan du spela musik på dina kläder
I framtiden kan det bli betydligt enklare för musikband att resa runt på turné. Jeannine Han på Textilhögskolan i Borås har tillsammans med teknikern Dan Riley tagit fram ett plagg som spelar musik vid beröring. Ljudet är som på en harpa, nästa steg är att hitta ett sätt att kontrollera musiken mer.
Källa: Högskolan i Borås
fler forskningsNYHETER